Fem månader kvar.
"Kan jag få prata med dig, ett ögonblick bara?"
"Va?"
"Jag måste prata med dig. På en gång. Det blir mycket detaljer."
"Åh, okej."
"Alltså, jag kräver inte att du måste lyssna. Gå härifrån eller gör vad fan du vill, men du får inte skratta åt mig. Okej?"
"Jag lovar"
"Shit, jag har ingen aning om hur fan jag ska börja. Jag är antagligen inte bra på det här, men det får gå som det går.
Jag vet att du pratade med Sandra typ förra våren, och att hon gick fram till dig och ja.. sa att det var någon brud som gillade dig, och du verkade liksom veta ganska självklart att det var jag.
Jag vet att du pratade med Sandra typ förra våren, och att hon gick fram till dig och ja.. sa att det var någon brud som gillade dig, och du verkade liksom veta ganska självklart att det var jag.
Sandra kläckte ju ur sig att det var jag, och jag skyller verkligen ingenting på henne. Du är inte dum och jag var rätt odiskret, men jag liksom.. sa aldrig något. Men verkade vara så säker på att det var jag, oavsett. Hur du nu än trodde det och registrerade allt. Skitsamma, i alla fall.. Det är ju så. Och så är det fortfarande. Jag har gjort det ända sen du började här och jag har ingen aning om varför jag fortsatt göra det eftersom allt blivit som det blivit.
Men jag tyckte att du behövde höra det från mig, och inte från någon annan.
Men, nu vet du i alla fall. Du får göra vad du nu än vill med det här, men du vet i alla fall. Jag vet att jag inte alls känner dig överhuvudtaget, men.. Det blev som det blev."
REAKTIONER
"Jag känner inte samma sak för dig som du gör för mig."
Yttre reaktion:
- Jag vet det, men jag ville bara säga det direkt till dig. Så att du fick veta det.
Inte gråta öppet. Aldrig, aldrig. Var kall. Le lite.
Inre reaktion:
Fine. Enkelt, jag visste det redan. Bara att gå vidare. Inte svårare än så. Jag kommer att bli ledsen. Gråta. Skrika. Göra dumma saker. Men det kommer att gå över. Som det alltid gör. Kriget är i alla fall över och jag slipper kämpa hela tiden. Göra saker för min skull, inte din.
"Eh.. Jag.. är intresserad av någon annan.. Men.. Då vet jag. Tack."
Yttre reaktion:
- Jag ville bara som sagt att du skulle få veta det här. Men lycka till med henne.
Svårt. Men, jag håller mig. Jag måste vara glad för hans skull. Glädjas åt att han hittat någon han faktiskt tycker om, även om det inte är jag. Le stort och gratta. Visa att jag är glad för hans skull, så att han fattar. Det är okej.
Inre reakton:
Att han redan älskar någon annan. Jag kommer att gråta länge. Hata allt och alla. Men jag måste gå vidare. Jag kommer att brista, men allting lagas för jag har silvertejp hemma. Jag blir starkare efter.
"Jag.. Jag känner samma sak. Jag är så jävla kär i dig."
"Jag.. Jag känner samma sak. Jag är så jävla kär i dig."
Yttre reaktion:
Hur fan gör jag nu? Vad händer nu? Det kommer att brista för mig då. Jag kommer att börja gråta öppet. Vad kommer han att göra? Vad kommer han att säga?
Jag vet inte. Jag kommer att reagera likadant yttre som inre. Jag kommer inte veta vad jag ska göra. Bara gråta. Stackars kille.
Kommentarer
Trackback
