Idag är det okej att känna.
Idag så fick jag flashbacks. Innan den 29 februari. Herregud. Det kan inte ha varit så länge sen.
Jag orkar inte fråga mer. För jag vet bara att du skämdes över mig, trots att du inte sa det så var det tydligt. Och då är det inte rätt.
Ikväll är det okej att gråta. Ikväll är det okej att sakna. Men allt sänker mig och jag måste gå vidare. Imorgon ska jag gå vidare. Jag måste. För min skull. Annars går jag ner mig. Imorgon ska jag börja. Gå vidare nu. Jag är inte säker på att jag vill gå vidare, men om jag ska palla skolan och matten nu så måste jag.
Allt var annorlunda innan den 29 februari. Jag tänkte på kvällen hemma hos dig. Jag var skiträdd. Då.
Nu.. längtar jag tillbaka. Önskar att jag vågat mer. Gjort mer. För ingen dömde mig mindre än du gjorde.
Jag vill. Jag vill tillbaka. Samtidigt som jag vet att jag gjorde rätt. För allt som hände efter den 29 februari var bara.. konstigt. Varför gjorde vi som vi gjorde? Varför gjorde jag som jag gjorde? Det var inte skapat för att hålla i längden. Vi var inte menade för varandra. Killen jag varit kär i snart två år är inte menad för mig.
Jag undrar vart jag står om ett år. Känner jag fortfarande likadant? Kommer jag att vara kär i någon annan? Kommer jag att tänka på dig varje dag, som jag gör nu? Kommer jag att sakna dig och det vi gjorde den 29 februari? Kommer jag att vara tillbaka hos dig?
Jag orkar inte fråga mer. För jag vet bara att du skämdes över mig, trots att du inte sa det så var det tydligt. Och då är det inte rätt.
Ikväll är det okej att gråta. Ikväll är det okej att sakna. Men allt sänker mig och jag måste gå vidare. Imorgon ska jag gå vidare. Jag måste. För min skull. Annars går jag ner mig. Imorgon ska jag börja. Gå vidare nu. Jag är inte säker på att jag vill gå vidare, men om jag ska palla skolan och matten nu så måste jag.
Kommentarer
Trackback
