Är jag så annorlunda?
Jag känner mig så annorlunda. Jag vill andra saker. Jag är inte som dom andra.
Mina vänner runt omkring planerar en framtid som advokat, åklagare, kurator, domare, psykolog. Dom vill ha en familj bestående på 4 barn och en man som dom ska vara lyckligt gifta med.
Jag planerar en framtid som motorcykelåkare, levande i USA som resande journalist i ett hektiskt liv som inte har tid för barn eller man. Jag kan halvgråta och säga att jag vill ha tre ungar när jag ser en ettåring som knappt kan stå på benen, men jag vet att innerst inne så är jag ingen familjemänniska som ska klara av att leva med tre ungar och en make. Jag kommer ledsna, dra därifrån och ärra alla.
Jag planerar en framtid som motorcykelåkare, levande i USA som resande journalist i ett hektiskt liv som inte har tid för barn eller man. Jag kan halvgråta och säga att jag vill ha tre ungar när jag ser en ettåring som knappt kan stå på benen, men jag vet att innerst inne så är jag ingen familjemänniska som ska klara av att leva med tre ungar och en make. Jag kommer ledsna, dra därifrån och ärra alla.
Jag älskar familjen, det gör jag. Men jag kan inte leva så, inte i hela mitt liv.
De vill leva tryggt, jag vill leva farligt.
De vill leva i familj, jag vill leva med en guldfisk.
De vill åklaga, jag vill upptäcka.
De vill leva tryggt, jag vill leva farligt.
De vill leva i familj, jag vill leva med en guldfisk.
De vill åklaga, jag vill upptäcka.
Jag funderar på att spara så mycket pengar jag kan, gå ut gymnasiet och sen så drar jag. En enkelbiljett till USA eller Kanada. Byta namn. Byta frisyr. Byta stil och attityd.
Jag vet att jag kommer att såra mina nära och kära.
Men, om jag fortfarande känner om tre-fyra år att jag blir såhär kvävd och instoppad i Sverige.. Då flyttar jag. Då får det bli så som jag vill.
Men, om jag fortfarande känner om tre-fyra år att jag blir såhär kvävd och instoppad i Sverige.. Då flyttar jag. Då får det bli så som jag vill.
Kommentarer
Trackback
